Avhandling från Lunds universitet: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Ny avhandling: Skogsägares omsorg ger inte automatiskt högre biologisk mångfald.
Skogsägares känslor räcker inte för att stärka naturvärden
Att känna stark omsorg om sin skog innebär inte automatiskt att skogsbruket gynnar den biologiska mångfalden. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som också pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.
I pressmeddelandet från Lunds universitet (publicerat torsdag 2 juli 2026, kl. 09:53 CET) lyfter forskaren bakom avhandlingen, Hanna Ekström Pigot, fram att ett vanligt antagande i debatten inte håller.
– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.Intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige
Studien bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskriver en stark känslomässig relation till sin skog och uttrycker omsorg om naturen. Samtidigt visar resultaten att det saknas en tydlig koppling mellan den relationen och hur skogen faktiskt brukas i frågor som rör biologisk mångfald.
Ekonomi och praktiska förutsättningar påverkar besluten
Enligt avhandlingen väger sociala, ekonomiska och praktiska faktorer tungt när skogsägare fattar beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen fullt ut.
– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.Frivilligt skydd: viktigt att välja rätt områden
Avhandlingen pekar också på att utformningen av skogsskydd spelar stor roll. När olika policyalternativ jämförs framgår att det inte nödvändigtvis är mest effektivt att enbart skydda stora arealer, utan att prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och att skyddet hänger ihop i landskapet.
– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.Om avhandlingen
Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationspost behandlar den hur socio-ekologiska interaktioner påverkar hur biodiversitetspolicyer genomförs och vilka resultat de får, med delstudier i Sverige och Finland.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


